Recension av ”I bunkerläkarens våld” av Isabel Eriksson

I-bunkerläkarens-våld-335x520

Finns att köpa här:

Bokus

Lind & Co

Adlibris

När Isabel Eriksson vaknar vet hon först inte var hon befinner sig. Det första hon ser är ett plåttak med träbjälkar, i armen har hon en kanyl och bredvid sängen hon ligger i sitter en man och stirrar på henne. 

Han berättar att han har kidnappat henne och tänker hålla henne inlåst. Hon ska vara hans flickvän – kanske släpper han henne om ett par år, kanske inte. 

Isabel inser att det enda sättet för henne att komma därifrån är att på något sätt förmå mannen att släppa henne, och det blir en psykologisk kamp där det gäller att spela korten rätt, eller för alltid bli kvar i bunkern. 

Jag sträckläste den här boken. När jag väl började var det omöjligt att sluta. Inte bara för att den är välskriven utan också för att det är en verklig händelse. Jag beundrar den här kvinnan för den styrka hon besitter. Hur överlever man något sådant? Hur orkar man? Har man själv aldrig upplevt hur det känns att vara inlåst mot sin vilja kan man aldrig någonsin förstå vad hon har gått igenom. Men tack vare att hon ändå valde att berätta om det kan vi åtminstone få ett hum om den panikångest och skräck som hon måste ha upplevt under dessa dygn.

Det här var en otroligt smärtsam läsning. En tung berättelse som jag anser att alla borde läsa. Hon är garanterat inte den första kvinnan som blir inlåst mot sin vilja och definitivt inte den sista. Det är viktigt att uppmärksamma kvinnors utsatthet och lyfta fram dem i ljuset. Isabel Eriksson – som av förståeliga skäl lever under skyddad identitet – är en av dem som har vågat kliva fram och berätta. Jag hoppas att fler vågar göra det och att vi någonstans börjar hjälpas åt för att minska våldet mot kvinnor i dagens samhälle.

Annonser

Recension av ”Tunneln i slutet av ljuset” av Martin Falkman

tunneln-i-slutet-av-ljuset

Finns att köpa här:

Adlibris

Bokus

Du går till jobbet varje dag men hatar det. Du ser bara mörker, inget ljus. Du är desperat och vill försvinna. Du har försökt. Du har misslyckats. Du klarar det inte. 

Du hittar en annons på Internet, den ger dig lösningen du letar efter. ”Jag söker dig livströtta människa.”

Du erbjuds flera miljoner kronor för att delta i ett experiment. En miljon för varje månad du lever, därefter en säker död. Det låter bra, nästan för bra för att vara sant. Du kastar dig huvudstupa in i den nya tillvaron; miljonerna, människorna, resorna. Kvinnorna. 

Snart tänker du inte lika ofta på att du vill dö.

Snart tänker du inte lika ofta på att du vill försvinna. 

En dag får du ett mejl som förändrar allt. Men du vet att det är försent: du har redan skrivit avtal med en mördare. Du vet att du snart ska dö. 

Tunneln blir bara mörkare. Tunneln i slutet av ljuset. 

Hur mycket är ditt liv egentligen värt?

Det här är en bok som jag hade väldigt svårt att lägga ifrån mig. Så fort jag hade en ledig stund plockade jag upp den. Det var som att den besatt någon slags dragningskraft. Den har ju trots allt en unik handling. För hur ofta läser vi en bok där en huvudperson anställer sin egen mördare?

På omslaget står det att det är en psykologisk thriller. Jag skulle istället vilja säga att det är en PSYKOTISK thriller. Den är otroligt ångestladdad och huvudpersonen tycks leva i en ständig psykos. Det finns en genomgående intensitet, men Falkman hittar en bra balans i terapisessionerna där han låter karaktären stanna upp lite i sin dödsångest och tillåter läsaren att få komma lite djupare i personens medvetande. Det är invecklat och väl genomtänkt och jag älskar att Falkman vågar skriva mörkt. Här och var dyker det dessutom upp formuleringar som jag tycker är helt fantastiska och som får mig att njuta lite mer av läsningen. Det enda jag känner att jag måste klaga på är att boken hade behövt en ordentlig korrekturläsning. Utöver det är det här en författare vars röst har fängslat mig och som jag kommer hålla under uppsikt framöver.

Livet som korrekturläsare

Det här med att vara egenföretagare är lättare sagt än gjort. När jag började insåg jag inte hur mycket det är jag måste göra och kunna, men som jag nu har börjat få lite mer koll på. I början hade jag till exempel ingen aning om hur jag skulle göra för att fakturera, och allra minst bokföra. I år har jag momsredovisat för första gången och än så länge har jag till och med lyckats göra det rätt – WOOHOO!

När jag började på Förlagskunskapen för snart två år sedan var min plan att börja jobba på förlag. På heltid eftersom jag älskar böcker, att redigera och se berättelser växa från grunden till att bli helt makalösa böcker. Men jag insåg rätt snabbt att jag är bäst på korrektur och att peka på brister i manus och att jag trivs bäst om jag får vara min egen chef. Jag har även planer på att starta ett eget förlag, men det kommer dröja ett par år.

17155486_10155098507459025_8273484568692111825_n.jpg

Jag ÄLSKAR mitt jobb! Och på sistone har jag haft en sådan tur och har jobbat kontinuerligt med två förlag. Det är tufft, absolut – det tänker jag inte sticka under stolen med. Men samtidigt är det så otroligt roligt eftersom jag får göra något jag verkligen (klichévarning!) brinner för. Det här – och att skriva själv – är vad jag är ämnad för. Det är det här som jag är BRA på.

Nu får vi bara hoppas att den här turen håller i sig.