Manusläsning och projektarbete

Förra helgen satt jag och läste i ett manus åt en vän. Eller skrivarvän kanske är det rätta ordet. Och ju mer jag läser och kommenterar och korrigerar, desto mer säker känner jag mig på att jag har valt rätt utbildning. Även om jag innerst inne har vetat om det hela tiden är det skönt att få den bekräftelsen.

IMAG0490

Extra roligt är det att läsa ett manus av någon som har stora potential, som är duktig och som så uppenbart vet vad han vill. Särskilt tacksam blir jag att få läsa det eftersom det är ett tillfälle för mig att få öva och träna upp mina kunskaper i praktiken.

Idag har jag istället fokuserat på mitt projektarbete och jag har ÄNTLIGEN kommit igång med en början. De senaste dagarna har jag sökt relevant litteratur och gjort research och nu har jag en början. Det känns riktigt bra.

IMAG0492

Förra veckan skulle jag ha haft handledning med min lärare för att kunna gå vidare. Det blev aldrig av eftersom jag fick en annan förkylning som slog ner mig helt och hållet. Så det blev uppskjutet till i tisdags istället, och det gick bättre än väntat. Skönt var det också att få prata ut om mina tankar och försöka klargöra och reda ut alla frågor. Säga vad man vill om hennes metoder i klassrummet (som jag ibland kan ifrågasätta), men som handledare vet hon vad hon gör.

Den 22 februari ska vi ha lämnat in ett råmanus vilket innebär att manusläsningen kommer att få vänta tills vidare. Förutom andra saker i min vardag som måste prioriteras kommer projektet att vara min första prioritering. Poängen är att det känns bra. Riktigt bra.

 

Annonser